Plushus

Samordnare
För att Ni i slutändan ska få ett fungerande plushus, är det lämpligt att anlita en speciell samordnare för projektet. Kraven på fastighetens kvalitet, täthet, materialval, komponenter osv. är så höga, att varken byggare, KA, eller arkitekten kan lösa detta själv. Fuktmätning, termografering och provtryckningar är ett måste för att resultatet ska bli bra. Hos oss på KDC AB kan du få den kompetensen eftersom vi sysslar med detta varje dag.

Miljö
Den miljövänligaste energin är den som aldrig behöver produceras. Även så kallad grön el eller miljömärkt el påverkar miljön negativt. Det är stora mängder betong, stål och plast som går åt för att tillverka kraftverken eller solpanelerna. Det kan även bli en negativ miljöpåverkan där de placeras. Det första och viktigaste målet måste därför vara att inte behöva använda energin i onödan. Genom att isolera mycket och på rätt sätt blir påverkan på miljön lägst.

Plushus
Plushus är en benämning på en fastighet som under ett år producerar mer energi än vad den förbrukar. Detta sker genom att interna värmetillskott från personer, verksamhet etc tas tillvara på ett bra sätt samt att solpaneler, solvärme och vindkraft integreras i fastigheten. Plushuset har ofta ett tak täckt med solpaneler, ett lufttätt och välisolerat klimatskal, fönster med väl avvägd geometri och placering. Vidare är huset ofta avpassat i sin storlek så att de som bor och verkar i fastigheten själva står för merparten av uppvärmningen. Fastigheten får därför inta vara för stor. Då räcker det interna värmetillskottet inte till. Vid årsslutet ska sedan den av huset levererade mängden el till elleverantören vara större än den under året köpta mängden energi. Först då har plushuset levt upp till sitt namn.

Inomhusklimat
Ett väl dimensionerat och fungerande ventilationssystem med värmeåtervinning ger både lägre energiförbrukning och förutsättningar för ett gott inomhusklimat. Fastigheten måste vara lufttät för att energin ska kunna tas tillvara så effektivt som möjligt. Kalldrag och luftläckage ger skaderisker och energislöseri.

Solel
Om solpaneler integreras som en del i klimatskalet kommer inverkan på miljön att bli så liten som möjligt. Takytan är det första valet eftersom infallsvinkeln normalt är gynnsammast där. Därefter kommer integrering av solpanelerna på fasaden. Solelen har idag en verkningsgrad på ca 17% med den senaste kommersiella tekniken. Med 2-3% förluster i ledningar och strömväxlare kan alltså 12-13% av den infallande energin tas tillvara. Solinstrålningen på varje kvadratmeter yta i syd- och mellansverige är i snitt 950 kWh/år. Beroende på lutningen av solpanelen och mot vilket väderstreck den placeras, fås då för varje kvadratmeter solpanel som placeras mot väster, söder eller öster mellan 75 kWh och 110 kWh per år. Ett tak på 100 kvm ger alltså 7 500 till 11 000 kWh per år beroende på lutning och väderstreck.

Årsnettodebitering
För fastighetsägare som förhandlar med sin elleverantör, kan det bli gynnsamt för både elbolaget och fastighetsägaren med en årsnettodebitering. Det är stora mängder energi som kan tillföras under mars till och med september genom solpaneler. Under ett år kan en väldimensionerad solanläggning på hustaket generera lika mycket el som fastighetens årsförbrukning. Elbolaget blir istället för producent en mäklare som alltid tjänar pengar på handeln. Produktionen sker sedan på olika håll i landet vid olika tider på dygnet och året. En win-win situation som kan öppna upp för montering av småskaliga solanläggningar på fastigheternas hustak.