Täthetsprovning 2017-01-12T16:39:04+00:00

Täthetsprovning – Blower-Door

Täta hus?

Det finns kanske fortfarande de som anser att frågetecknet är berättigat. Så är dock inte fallet. Alla som har grundläggande kunskaper om värmeflöden, fuktmekanik och inomhusklimat, vet att en byggnad inte kan bli för lufttät. Det är en fördel om inomhusklimatet kan regleras under kontrollerade former med filter som är utbytbara. Ett lufttätt klimatskal är en förutsättning för att energiförbrukning, inomhuskomfort och värmeåtervinning kommer att fungera i den färdiga fastigheten. På köpet fås en fuktsäker byggnad eftersom ingen varm och fuktig inomhusluft obehindrat kan transporteras genom otätheter i luftspärren. Tryckprovning av klimatskalet eller enskilda lägenheter kan utföras med Blower-Door.

Lufttäthet

För att byggfysikaliska formler där vi beräknar U-värden, ångdiffusion och värmelagring ska gälla, krävs att all luft i konstruktionen hålls kvar inne i klimatskalet. Det får inte blåsa genom klimatskalet. Tänk då efter hur det drar vid hörn, vid eldosor i ytterväggar, vid fönster och dörrar när vinterstormen tjuter kring knutarna, så förstår ni hur känslig isoleringen är för luftväxlingar i klimatskalet. Det är som att sitta ute ut en blåsig vinterdag med en fleectröja utanpå vindjackan. Inte så lyckat om man vill vara varm. Lufttätheten är en förutsättning för att byggnaden ska fungera som avsett. Ett gott inomhusklimat kan sedan tillgodoses med välplanerade och korrekt dimensionerade värme- eller kylanläggningar.

Ventilation

Ett gott inomhusklimat är viktigt för att människor som vistas i fastigheten ska må bra. Frisk luft med rätt temperatur och rätt flöde vid korrekt tidpunkt kan tillgodoses när tilluft och frånluft kan styras utan infiltration genom klimatskalet. Blåst och temperaturskillnader utomhus är tillräckligt svåra parametrar att hantera för att enkla, robusta och driftsnåla ventilationsanläggningar ska fungera som avsett. Att vid blåsiga vinterförhållanden klara tillförsel av värme om klimatskalet läcker luft utifrån på ett okontrollerat sätt leder ofta till driftstörningar, klagomål från brukare samt dyra elräkningar.

Luftkvalitet

Tilluften bör filtreras innan den leds ut i fastigheten. Dessa filter ska vara enkla att rengöra och tillgängliga för inspektion. Ur energisynpunkt är det lämpligt att installera någon typ av värmeåtervinning, eftersom den varma inomhusluften annars leds rakt ut och måste ersättas med kall utomhusluft under uppvärmningssäsongen. Genom att kombinera värmeåtervinning och tilluft, kan energieffektiva ventilationssystem som ger förutsättningar för en god luftkvalitet installeras i fastigheten. Valet av system och teknik bedöms från fall till fall.

Tak

Precis som en mössa på huvudet på vintern, utgör taket en viktig bit i lufttätheten för fastigheten. Taket utgör den naturliga vägen för luftläckor eftersom varm luft är lättare än kall, vilket gör att luften inomhus trycker mot taket på en byggnad. Finns det luftläckor mot taket, kommer varm, fuktig luft att tränga ut i konstruktionen. Fukten i luften som tränger ut kommer att kondensera på en kallare yta och övergå från ångfas till flytande. Vattendropparna som kondenserar på detta sätt sugs ofta upp av materialet som därmed sakta fuktas upp. Vatten som på detta sätt fuktat upp ett byggmaterial måste torka bort genom diffusion för att fuktkvoten i det aktuella materialet ska sjunka igen. Det låter kanske inte så dramatiskt, men eftersom luftläckaget inifrån ofta transporterar flera hundra gånger mer fukt än vad diffusionen genom konstruktionen orsakar, kan det bli stora mängder fukt som samlas på ett ställe. Vid välisolerade konstruktioner är olyckligtvis värmeflödet så lågt, att uttorkningen genom diffusion är så långsam, att risken för mikrobiell påväxt kan bli överhängande. En analys av lufttäthet och diffusionstäthet i konstruktionen bör utföras för att ge svart på vitt att lösningen verkligen fungerar och är robust.

Fönster

Själva fönstret brukar vara av god kvalitet där karm och båge monteras samman i en fabrik under kontrollerade former. Det enskilda fönstrets U-värde och lufttäthet har i många fall dokumenterats och kan redovisas av tillverkaren. Här återstår dock en av de viktigaste detaljerna i väggen, nämligen drevmånen. Glöm inte att en invändig avslutning av drevmånen alltid ska utgöras av en bottningslist med mjukfog. Fram tills motsatsen är bevisad, har ingen annan lufttät anslutning av fönstret/dörren till den övriga konstruktionen kunnat presenteras. Denna invändiga fogning ska utföras kontinuerligt och obrutet runt hela karmen. Denna invändiga lufttätning säkerställer även att en tvåstegstätning gentemot slagregn på fasaden kan hanteras på ett sätt som fönstertillverkarna förutsett. Det bildas en luftpelare i drevmånen som avvisar vatten som rinner över båge, karm och plåtbleck. Denna trycksatta luftpelare förhindrar att vatten sugs in i drevmånen. Om lufttätningen invändigt är bristfällig leds vatten med hjälp av undertryck in i drevmånen och kan orsaka stora skador inne i väggen. En drevning med plastad mineralull och invändigt foder är till exempel inte lufttät. Detsamma gäller fogband, klämlister eller liknande som måste provtryckas på plats efter montage för att säkerställa att lufttätheten i drevmånen är acceptabel.

Ytterväggar

Isolermaterial har ett isolervärde som gäller under vindstilla förhållanden utan luftväxlingar i materialet. Det blåser helt enkelt inte. Tyvärr utsätts de flesta byggnader för kall vind som ger upphov till ett tryck på lovartssidan och ett sug på läsidan av byggnaden. Detta gör att lufttätheten är av yttersta vikt för att isoleringens egenskaper ska komma fastighetsägaren till godo. Vanligtvis förekommer termen vindskydd i Sverige. Fundera gärna en stund på vad detta ord innebär. Vad ger det för resultat på isoleringseffekten i praktiken en blåsig höstdag med isande vindar? Om isoleringen skyddas mot blåst på ett effektivt sätt kommer dess egenskaper som isolermaterial till sin rätt. Finns det i klimatskalet ett lufttätt skikt som är kontinuerligt och obrutet, kommer det inte att blåsa in i isoleringen. Tryckskillnaden på isoleringens framsida och baksida är noll, och inget luftflöde sker genom isoleringen från varm till kall sida orsakad av blåsten. Finns det däremot minsta springa eller felställe i lufttätheten, kommer luftflödet att orsaka stora förluster i isoleringens egenskaper. Det blir dragit och komforten invändigt minskar samtidigt som kostnaderna för uppvärmning ökar. Genom aktiva val i projekteringsskede, kan robusta och säkra konstruktioner väljas.

Grunder

Förutom platta på mark, förekommer olika typer av grundsystem med bärande balkar som utförs som kallgrunder eller varmgrunder. Både med hänsyn till radonproblematik, fuktsäkerhet och energisynpunkt är det viktigt att grunden blir lufttät. Vi kan utföra beräkningar på energiflöden och temeraturer och fuktinnehåll för olika typer av konstruktioner. Markfukt och byggfukt ska dimensioneras och hänsyn till produktionsmetod och markförhållanden ska tas. Innan husbygget fortsätter, är det lämpligt att utföra fuktmätningar när grunden är färdigställd.

Lufttäthet i praktiken

Att på pappret få till en lufttäthet i klimatskalet kan tyckas enkelt. Ska däremot varenda detalj, anslutning och genomföring redovisas med en klar lösning, inser man kanske vidden av vad som menas med lufttäthet och konstruktionsansvar. Lufttäthet är lika svårt för en byggnad som att sy en ballong. Varmluft stiger och hittar obönhörligt läckorna. Trycket mot en konstruktion invändigt kan ligga på 5 till 10 Pa, medan en stormvind orsakar 500 Pa tryck. 10 Pa motsvarar ca 1 mm vattenpelare. Att hitta praktiska och över tid hållbara lösningar för lufttätheten är en utmaning. Lufttätheten får faktiskt inte minska under byggnadens livstid. Då ökar både energiförbrukningen och risken för fuktskador. Hantverkaren måste tillsammans med projektören få vägledning, utbildning och förståelse för detta. Vi har både kunskap, erfarenhet och möjlighet att utbilda personal och kontrollera lufttätheten i både äldre och nyproducerade fastigheter.

Tvåstegstätning

En korrekt utförd tvåstegstätning kräver ett lufttätt klimatskal. Tvåstegstätningen ska nämligen fungera som en trycksatt spalt som gör att utifrån kommande slagregn hindras från att tränga in i konstruktionen eftersom lufttrycket på utsida fasad är i det närmaste lika med lufttrycket bakom fasaden. Spalten blir inte trycksatt om det blåser igenom den. Den blir heller inte trycksatt om den inte avgränsas i både sidled och höjdled. Tänk på att på framsidan kan det vara 500 Pa övertryck, medan det på baksidan kan vara 200 Pa undertryck när det blåser ordentligt. Detta orsakar naturligtvis luftrörelser i spalten om den inte är sektionerad vilket leder till att den tänkta tvåstegstätningen inte fungerar i praktiken. Samma sak gäller runt fönster, dörrar och andra anslutningar och genomföringar i klimatskalet som ofta på pappret anses vara tvåstegstätade men som i praktiken inte blir trycksatta på ett sådant sätt att en fungerande tvåstegstätning fås.

Funderar du fortfarande på vad vi diskuterar, kan liknelsen med en dykarklocka som är öppen undertill men tät i övrigt illustrera att luft kan täta mot inträngande vatten. Det går att sitta torrskodd inne i klockan som bara tätas undertill mot vatten med hjälp av luft.

Detaljer

Detaljerna är käpphästen som ofta glöms bort, eller inte anses så nödvändig att projektera. ”Hantverkaren löser ju det på det sätt som han anser bäst i alla fall. Det är väl en fackman?”. Orsakerna till skador och problem är säkert flera, men skadeinventeringar talar sitt tydliga språk.

Det övervägande antalet skador i klimatskalet sker inte mitt på ett material. Det sker vid anslutningspunkter eller övergångar mellan olika material. Därför anser vi att det är en projektörs skyldighet att redovisa en typ av fungerande lösning för varje detalj. Hantverkaren kan sedan välja den föreslagna lösningen eller utföra detaljen på ett sätt som han eller hon anser korrekt.

Mätning

En provtryckning under byggtid samt kontrollmätning vid färdigställandet ger sedan svar på hur lufttät fastigheten egentligen är. Detta är en av de allra vassaste kontrollmetoder som står till buds idag för att kontrollera kvaliteten på den levererade byggnaden. Vi utför mätningar av både äldre och nya fastigheter. Kravnivåer och omfattningen av mätningen kan anpassas efter önskemål. Den europeisk normen EN 13829 visar hur mätningen ska genomföras.